Var tog jag vägen

 

varför stiger jag upp
när jag är fallen
och inte längre vet hur man står

varför sminkar jag mig
när jag ändå är en clown
som tappat ansiktet

var är min klackspark
förmågan att gå i stora skor
stega fram som barfotabarn

var är min klara blick
varför stirrar jag mig blind
på precis allt jag inte kan se

var är mina armar
varför omfamnar de inget längre

 

 

Bunden vers av KattenKin
Läst 396 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2016-06-29 00:01

Skriv ut
Spara som PDF

glasa du omfamnar verkligen ORDEN du skriver dem och ger din KLARSYN till alla som läser dig du har funnit vägen och POESIN har funnit dig vi är så många som går jämsides med dig därför att du bjuder oss därför att du tillåter oss att få gå med dig sen har jag märkt hur du även följer med andra går med dem lämnar öveger inte i POESIN får vi varandra här inne i den får vi vandra sida vid sida - POESIN fann oss och i den fann vi varandra förstå hur många gnissel-rost-sårkants-tröga hjärtan du når in i med din poesi alla hjärtan som du kan skriv-klarspråks-generös-givmilds-öppna 2016-08-11

Magdalena Eriksson Ibland finns inga land du beskriver ett själsligt tillstånd som infinner sig då livet tycks bara rinna förbi händer och tankar som såll tänker jag 2016-08-10

H.C.B i love this - and u to 2016-07-02

H.C.B just perhaps 2016-07-02

Sefarge Nyfikenhet Med Livet. Som insats. Det är farligt att leva. Men ingenting att vara avliden. :) 2016-07-02

gunnnar nylund Visserligen blir vi grå, rynkiga å får väl en del mage å fläsk där det inte borde vara. Men livet har fyllt oss med skatter... erfarenhet, kunskap, minnen och förhoppningsvis humor och vett att uppskatta god mat å goda vänner. Meningen med livet bygger inte på utseendet, det är de juveler och kristaller vi lyckats fånga och smycka vårt inre rike med. Själv kramar jag katten, när det inte finns någon annan. 2016-06-30

Vilhelm Du stiger upp för att du är viktig för dig själv. Genom att dela med dig till oss av det som är viktigt för dig blir du också viktigt för oss. jag är glad att jag hittat till dina texter. De ger mig mening. 2016-06-30

ej medlem längre Man har svårt att acceptera sina misslyckanden och motgångar. Vill att det ska vara som förut, vill inte ge upp utan kämpar på... Öppen och rak beskrivning! 2016-06-30

i af apa vissa är alla de dagar som är många & långa som långfil... teXten har dock fin balans & säger allt det där... bra!! 2016-06-29

Dan Myrbeck Tror svaret är: Människan ger inte upp så lätt! 2016-06-29

Anya Jaa varför fortsätter man att kämpa och kämpa??? Känner igen mig i orden. Svåra spörsmål...kanske är det självaste livet som driver oss? 2016-06-29

Jane S Dont know. Sluta tänk på dig själv ett tag så kanske det släpper.;-) 2016-06-29

Marita Ohlquist En oerhört stark text som griper tag i mitt inre! Att kunna klä tankar och känslor i ord, på det sätt som du gör, förmedlar en inre styrka. 2016-06-29

Åsa Njunjes Starkt träffade denna rakt in i mina egna frågor som finner svaret i sista strofen. I "varandet och kärleken". 2016-06-29

Elisabeth Nilsson Ja, det är en fråga man ställer sig ibland. Men förmodligen har man en inneboende styrka att vilja överleva. Ta små steg framåt. 2016-06-29

Jeflea Norma, Diana. Varför? för att en "intellektuell" hjälpa sig själv med alla medel, står rakt rygg i alla motgångar antar jag. 2016-06-29

Karina"Kia" Livet är livet Skorna är stora och går efter din tid Att inte veta och inte äns tro Livet leder dig in i känslan hopp och tro 2016-06-29

Notarius publicus:Sten Wiking Överlevnadsinstinkt ! 2016-06-29