Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Pusselbitar

Ska vi lägga pussel?
sa han, när solen
stod som högst på himlen
och inget annat hördes
än fåglar som äntligen
hittat hem

Hon svarade inte,
såg honom inte ens
i ögonen
Lät sin blick vila
på horisonten
av vildvuxet gräs
och tänkte på allt
som var möjligt

Tills han frågade igen
Då vände hon sig om
och tog ett steg fram
till hans armar
som höjdes och slöts
runt hennes kropp

Och händerna
hittade sin plats
på hennes länd
Hon lutade sitt huvud
mot hans hals
och öppnade sin mun
mot hans doft




Fri vers av Den skrivande tysta
Läst 287 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-07-09 09:39



Bookmark and Share


  Carl-Johan Bachofner
Då blev de ett pussel av de tu!
2016-07-09
  > Nästa text
< Föregående

Den skrivande tysta
Den skrivande tysta