Sjön sträckte på sig
som någon som just vaknat
Den hade inte bråttom idag heller
utan vände och vred sina vågor
mot den leende solen
och några av dem fick slå
mot en av alla stränder
oupphörligt fram och tillbaka
som ett stilla mantra
och bakom alla stränder
vajade träden majestätiskt
i vindens viskande kärleksord
Och det var bara en av alla dagar