Jag håller av dig så
min eldsjäl som bränna mig
vid

Från ena stund
vi omgavs av evighetsdimmans gemytliga dagg
i nästa, det bästa
frigörelse från de kedjor vi smitt oss emellan

För sanningen är
Vi tillintetgör varann
Och jag tror jag väntar
på något annat
ett Du, ett Jag, ett Vi
som inte finns och
aldrig kommer finnas

Du är för mig glödgat stål
Som smälter och smärtar
Simultant

Jag var för dig spegelglas
Ständig bristbelysning, påminner
Dig om Dig

Vi kapslar in snarare än frigör
men kärlek är inte heller frihet
utan underkastelse
- vi underkastar oss till döds

I ständig dans de båda vara
Stål och spegelglas
En skärvornas dialektik