Han var en magiker och konstnär, och framför mig framfördes hans främsta verk tillika trick. Blickar som kastades mellan rapporter, häften och enstaka dokument; fingrar bläddrade frenetiskt, särade och smekte sensuellt över arken, som älskog var nära förestående; händer letade i väskor efter mer, efter det där som saknades, efter det där som han verkligen letade efter och var i så stort behov av att få syna. Så förhöll det sig säkert i fyrtiofem minuter, allt med en förnöjsam min - en min som bara kunde betyda en sak: jag och allt vad jag än företar mig, är av yttersta vikt! Aldrig hade jag sett maken till en man som förmått se så upptagen ut, men i realiteten inte gjort någonting överhuvudtaget. Ren pappersexercis rullade framför mina ögon. Men jag genomskådade hans flottiga fernissa: Han var den mest ineffektiva av dem alla. I Mammons ögon, den sämsta av människor!