Jag önskar att det fanns nyckelhålsmärkta känslor att köpa

Känslor att ta till när allting blir svart

Ty det är alltför lätt att stänga in det som sker

Gråten blir en smärtande klump i halsen

Glädjen blir lika platt som en nyasfalterad gata

Så jag önskar att det fanns nyckelhålsmärkta känslor att ta till

Var gång livet tappar fotfästet om så bara för ett tag

Men känslorna är lika nyckfulla som livet självt

Och det enda nyckelhål som finns att tillgå

Är de små som släpper in lite ljus i mörkret

Då jag åter sitter i min ensamhet och sväljer gråten