Tungt svart hål i bröstet.
Sliter mitt hjärta i bitar...
Sakta, så det gör riktigt ont, riktigt länge.
Som att bli styckad med en rostig sked.

En best av ångest, klöser min själ.
Kryper sakta... Sätter klorna djupt.
Min själ skriker av smärta.
Besten grinar stort.

Besten namn är misstag.
Född ur det klenaste området av hjärnan...
Svart, hal, taggig och full av hat...
Min lycka är dess mat.

Mina svarta tårar av panikångest... är dess drog.
Skrattar och dricker...
Långa skarpa tänder skallrar mot varandra

Svarta eviga ögon glänser...
Ser roat in i mina...
Orkar inte ens bry mig...
Bedövad av smärta...
Domnad och svag.

Jag minns dig, och besten äter.
Äter, äter, äter...
När minnet av dig är borta, är den mätt...
Jag blir äten till den dag jag dör.