Tack för dit svar underbara advokat
Det gör mig väldigt glad att någon äntligen har fått upp ögonen för hur det har varit i mer än 10 år av våra liv.
Då jag bodde tillsammans med kvinnan som tog allt ifrån mig.
Jag levde med ångest dagligen för jag visste att hon skulle
attackera mig på ett eller annat sätt.
Jag fick inte ens gå ut och leka med barnen om hon satt vid datorn eller hade något annat viktigt personlig för sig.
Jag förklarade för henne att vi bara skulle ut på gården och leka tillsammans
jag, Vanessa och Romeo. Som vid det tillfället ungarna var 2 och 4 år
och det är inte meningen att barn skall hållas inlåsta för att hon ska sitta på Facebook eller göra något för sin egen skull som känns helt meningslöst
Så såg dagarna ut varje dag och jag föll in i någon sorts koma och bara accepterade det ju längre tiden gick i våra liv för att inte hon skulle få sina otäcka utbrott och göra barnen rädda.
Jag skriver detta bara för att du ska få en liten bild av hennes narcissistiska och kontrollerande svartsjuka som följt hela vårat förhållande varje minut och sekund
Barnen blev ju givetvis väldigt ledsna eftersom de ville gå ut till de andra barnen på gården och jag kände mig helt maktlös för att hålla henne lugn så att barnen inte får höra ett vredesutbrott som skulle få barnen framför allt och grannarna få att höra. Valet var att leka i deras rum tills hon var färdig eller hade lugnat ner sig. Jag har aldrig under mina 44 år sett en människa explodera som en supernova så som påverkar alla och allt i hennes närhet.
Energierna blev mörkare för var varje dag som gick i vårt hem som skall vara trygghetens borg för mina barn.
Det var skrämmande och jag undrade alltid hur barnen skulle reagera eller om de skulle få några allvarliga psykiska men senare under deras uppväxt.
Dessa urladdningar vi fick se var som att se Hiroshimas bomb skapade en öde plats igen.
Sen helt plötsligt precis som om solen steg upp så vackert på himlen så var allt normalt...för henne
Men inom barnen och i mig fick ångesten mig nästan att kräkas som en långvarig fylla.
Men mamman var helt oberörd precis som om inget hade hänt utan log och tittade
så vackert med hennes svarta ögon och sa. Älskade barn titta på det vackra vädret
varför är ni inte ute och leker?
Jag ville lämna henne för länge sedan men det gick inte för barnen fanns ju fortfarande kvar där i mörkrets sfär. Skulle aldrig lämna mina barn med en tyrann
När jag var på rättegång i Linköping 2011(tror jag att det var) hade jag och advokaten Ylva Orrenius satt oss alla tillsammans för att komma överens om något bra för barnen angående umgänget med mig.
Men vad händer då?
Jo den som tog kontrollen och bestämde hur allt skulle vara...var just moder T.
Då klev min advokat in och talade om för mörkrets furste.
Vet du en sak sa hon? Jag har varit domare i både hovrätt och tingsrätt men jag har aldrig sett en värre diktator sedan Hitler i andra världskriget
Du sitter här och dikterar om varje del om hur du vill att det ska se ut, men inte vad som skulle var bäst för barnen.
Precis vad jag visste skulle hända men jag satt lugn för min advokat var iskall och kylde ner häxan så att hon fick frost på sina vackra långa ögonfransar.
T.o.m X:ets advokat blev röd i ansiktet om hennes oförmåga att kontrollera hennes totala förlust av hennes impulsivitet och kontroll.
Då säger jag!
Det här handlar om barnens bästa och inte ditt bästa, precis som det alltid har varit i vårt förhållande sedan jordens födelse.
I mina ögon har hon allvarliga psykiska störningar med inslag av psykopati och kraftigt självcentrering och narcissistiska drag, som vi alla fick stå ut med varje dag.
Med så enorma egoistiska sadistiska inslag att det skadar barnen något enormt. Att jag har blivit skadad är en helt annan sak, för jag är vuxen och kan hantera det på ett helt annat sätt. Men för barnen kommer allt detta att skapa stora ärr i deras självkänsla,självförtroende och själ som kommer att ta lång tid att läka.
Eftersom denna dag var precis som gårdagen och gårdagen före det osv.
Det gjorde så jävla ont och gör mig så ledsen att barn ska behöva uppleva denna tyrann varje dag 24 timmar om dygnet.
En skugga av sig själv som vill styra allt och alla i sin omgivning och när ingen ser så klart. Många gånger var jag på väg att ta livet av mig för jag visste inte längre vad jag skulle göra med denna kackerlacka som kröp fram när ingen såg eller hörde. Så jag gick ut i skogen med ett rep för att få ett slut på allt för nu visste jag att hon alltid skulle vara detta mörker som omfamnade min själ. För det var mig hon psykade och terroriserade varje dag.
Jag spände snaran långt upp på en gren vid en hög sten...
Jag hade nu bestämt mig för att på andra sidan hemsöka denna slampa varje minut och sekund då det blivit natt och skrämma henne så att hon blev helt matt.
Precis när jag skulle hoppa med en snara runt min hals, ser jag att det kommer 10 poliser som ställer sig 5-10 meter ifrån mig. Hur fan kunde de veta detta undrade jag? Jag var ju mitt i en skog där ingen skulle se mig.
Men tidigare hade joggare uppmärksammat mig och sett på mig om vad som var på gång, så hon tog mobilen och ringde 112 direkt tydligen.
Polisen försökte tala mig till förstånd... men förståndet hade jag reda förlorat till häxan som var mamma till våra vackra barn.
Jag tog nu valet och hoppade mot friheten och ljuset som skulle ge mig frid...
Men jag såg frihetens ljus försvinna för det enda jag så var dimma
Polisen fick precis tag på mig efter ett antal sekunder och räddade mig, eller gav mig ett helvete igen.
Känslorna som strömmade genom mina celler i min kropp skrek stopp, släpp mig.
Jag visste inte då var jag var eller hade gjort, det snurrade i huvudet för jag ville ju till himmelens port.
Det var ju så nära att jag hade förlorat det jag älskar mest...mina två barn kära
Att en enda person kan göra en så sjuk och värdelös att jag gjorde detta.
Men det var just det hon gjorde. Efter alla år av kränkningar fick hon mig att känna mig tom och värdelös.
Men jag orkade verkligen inte en sekund till med tortyr av denna människa.
Än idag styr hon mitt liv genom att använda barnen mot mig, hon gör precis som hon vill och jag blir fortfaran paralyserad och står still...
Det var kärlek och frid jag ville ha i vår familj, men det blev en blodig dans med djävulens dotter som passar att bo i hop med råttor.
Livet har många sidor och jag fått smaka på det värsta tror jag, bara inte mina barn får djupa sår av att vara med henne. Men jag har redan sett tendenser av det.
Kära barn...
kom tillbaka er far som kommer att älska och visa kärlek till er vad som än sker
Ni är det vackraste som har Gud skapat hos mig får ni aldrig hör våld och skrik.
För då blir man som mig som levde med er mamma och nästan blev till ett lik
mina underbara änglabarn.
Jag älskar er så långt evigheten kärlek sträcker sig.
Tack för mig!

Pappa