Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mormor du är \"borta med vinden\"

När du dog,
Det var då jag förstod,
Se dig ligga död på din säng,
Kände jag en stark förmåga
mellan dig och mig.
Pussa dig försiktigt på din kind,
Du var så kall,
Att allt bara fall,
Långt inne i mitt hjärta,
brann all smärta.
Tårarna rinner,
För jag vet att jag aldrig hinner,
Önskar att jag kunde vart hos dig mera,
Det var inte så här jag mena,
Förlåt för allt min kära mormor....
Jag önskar jag kunde vrida tillbaka tiden,
Men nu så är vi tyvärr i framtiden..




Fri vers av SonYa
Läst 569 gånger
Publicerad 2004-09-22 12:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

SonYa
SonYa