Din hand

I det lilla mörka rummet,
Hörde jag höga ljud och grova skrik,
Jag sprang in till dig av rädsla,
Där jag mötte dina slutna ögon,

Min far försökte få dig tillbaka till liv,
Men du rörde dig inte,
Där låg du,
Min vackra farmor,
Din hud var färgglad,
Du hade vart död i 1 timma,

Plågan trängde sig igenom min stjäl,
Aldrig kände mig så straffad....
Aldrig hade jag syndat...
Aldrig kände jag smärta....
Aldrig grät jag så högt...

Jag kände änglarnas närhet,
Det var dags att ta farväl,
Jag höll i din kalla hand,
Som jag kysste om och om igen,
Nu är du hos vore enda skapare \"Gud\",
Och vilar (inshallah) tryggt hos änglarna,

Kära Farmor,
Du kommer alltid att vara sparad...
i mitt hjärta.