I mina unga år, hade jag en tämligen
lång å utdragen Kärlek på distans.

Han var en Magnet på mina känslor,
en hjärtekrossande herkules,,,!

Han nobbade mig så brutalt, -- att
det sved i hjärtat, mitt, i flera år.

Jag attraherades och hoppades å var
så djupt och olyckligt förälskad. ---

-"Jag kramar min kudde/å önskar att DU var här./
Sen, drömmer jag en stund om dig!" En 60-tals-dänga,

- - som blev en riktig snutte-filt, under mitt eget
avhandlande om huruvida jag kunde vinna hans kärlek!

En annan låt, sjöng min syster å jag på
hotellrummet i Las Palmas, vintern 1969 :

-"Jag kan väl få en såndär stor elefant som står där...!
-Mitt frågvisa barn...! Ska du bli man, kan du va´sann?"

Med åren insåg jag att han ej var den Rätte för mig.
Ingen saknad, ingen bitterhet å ingen kärlek... - så sköönt!!

Herregud, - vad nära det var att jag gick Under i min,
ganska, så svåra Ungdom. Farmor var bra på å lyssna !

Är glad -trots allt- att jag fick ordinerat nerv-medicin !
Hade inte velat va´ utan den, - oavsett hälsotillstånd !

Vet ej om det är en Myt -- eller Sanning att
många psykare knaprar lyckopillrena ? ;D)

Det är högst troligt, att de GÖR det ! Ty, - - - -
bevisligen är Effekten uppenbar å helt FANTASTISK!!!!!!!