gamla som unga

ensamheten omsluter

som en boja

eller en kär gammal vän

självvald är den ju det


men barnet som går

ensam på skolgården

långt ifrån de andra


tanten med rullatorn

som saktar in

sätter sig på en bänk

torkar bort en tår

från kinden

saknar så det gör ont


den unge mannen

framför sitt tv-spel

deprimerad och orkar sig inte ut

gömmer sig för att bli glömd


tjejen som svälter

och skär sig i armarna

hatar sin spegelbild

gråter sig till sömns


singelmamman som skyndar fram

mellan hämtning och lämning av barn

jobb däremellan och sedan

en känsla av övergivenhet

när barnen somnat

imaginära vänner

i tv-såpornas värld

gör hennes tillvaro mindre ensam


Alla dessa ensamma

finns i din närhet

finns i min närhet

finns runt omkring oss

men tillsammans

inte alls


Så sträck ut en hand

le mot din nästa

säg hej

du kan faktiskt göra

någon synlig

lite mindre ensam