En vårdag så stod du, och väntade där
På en hållplats vi sågs första gången
Jag fick äntligen känna den kraft som förtär
Den som frigör och håller en fången.

Det som förut i mig varit fruset och hårt
Fick ditt leende långsamt att tina
Men det hjärta som legat i ide fick svårt
Alltför starka - känslorna mina!

Det som skulle ha blivit, det blev aldrig av
Lika bra, det är inget att sörja
Inte sörjer väl månen ett glittrande hav?
Det som skulle… det hann aldrig börja