I midvinterns högtid öppnas låsen fria.

Sista luckan är öppnad och dygnet en port.

Över måltiden mötas det som varit, det som är och det som kommer.

Skål och goddag till er som inte vandrar längs min sida.

Vakande en ande återkalla, när nattens tyngd släppt greppet.

Friden er alla drabba och luckan sluts.

Allt kvar är nu, i midvinterns slut.