Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En dunkel kväll.


Barndomsminne


Anden, den famnar
kroppen i Passion --
å Livet blossar.

I tusen hamnar
har jag satt min fot --
å sett på gossar !

Vi satt i bilen
på 50-talet --
i Abrahamsberg.

Jag tappa´ stilen,
Allting vart galet, --
liksom - utan färg.

Hörde Doris Day
sjöng i bilradion, -
en känd melodi.

Mådde, nu, ok, -
- som på Stadion --
i ett annat liv....

Ja, allt ska börja
om, och om, igen...
Man får följa med.

Vill ombesörja
att Evigheten ----
inte går ur led !

När, ska jag vakna
upp ur den långa
Medvetslösheten ? ?

Sanning, den nakna :
De kan ej fånga
mig, -- Gudsförgäten !!







Bunden vers (Rim) av Marianne Räf
Läst 386 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2016-12-04 13:53



Bookmark and Share


  Solstrale VIP
Tänker att dessa goda tider ännu pågår, texten återupplever dig, du skriver dig in i en dåtidens verklighet, och återuppstår i dagen så som en fri fågel!
2016-12-06

  Andreas db Gustafsson
Det måste ha varit tider det.
2016-12-05

  bumerang

Eftertänksamt naket och intressant.
Fina rim fin dikt.
2016-12-05

  Lars Hedlin
Rytmiskt i minnet
2016-12-05

  ULJO
Det här är bara för bra
2016-12-05

    ej medlem längre
Det låter som du hunnit med en hel del..."i tusen hamnar..."
Så fint flyt och rimmar bra!
2016-12-04

  överlevaren VIP
Melodi av minnen i bra rytm!
2016-12-04
  > Nästa text
< Föregående

Marianne Räf
Marianne Räf