Kom fram till fönstrets ljus, min vän
Vill försöka läsa framtiden i din hand
Trodde jag var en vandrare med spådomskraft
- ända tills jag följde med dig hem

Men farväl, min vän
Det är tid för oss att
skratta och gråta
gråta och skratta
åt allting igen

Du vet att jag älskar din närvaro
i mitt liv, men du gör mig så disträ
Jag glömmer änglarnas bön
- och då glömmer änglarna att be för oss

Men farväl, min vän
Det är tid för oss att
skratta och gråta
gråta och skratta
åt allting igen

Vi möttes nära ungdomens tid
- djupt inne i syrendoftens park
Du höll mig så hårt,
som var jag ditt heliga kors
- medan vi gick på knä
genom mörkrets dis

Alla dina brev berättar för mig
att du finns hos mig nu
Varför är jag då ensam i världen
utan dig

Står vid avgrundens stup
- och du är det tunna nät
som ska hejda mitt fall

Men farväl, min vän
Det är tid för oss att
skratta och gråta
gråta och skratta
åt allting igen

Nu önskar jag den kärlek
som du dolt för mig
- känner mig mer frusen
än en egg av stål

Du gick när jag sa
att jag vill veta allt
Har aldrig sagt att modet
bär mitt namn

Så nu är du frihetens skälm
- du har visst tagit mitt namn
från din dörr igen

Och det just som jag trodde
att jag nått bergets topp
för att tvätta min blick
i gryningens regn

Men farväl, min vän
Det är tid för oss att
skratta och gråta
gråta och skratta
åt allting igen