Föråldrade i dina minnen,
förtär de mina sinnen.
Våra ord av falskhet blandas till ett spel,
vi båda är del av, fast känns så fel.

Omedvetet faller jag ner i ett hål,
där svartsjukan omfamnar mig med detta enda mål;
Stanna på botten i evig tid,
utan att någonsin finna frid.

Jag skulle ha stannat om inte så,
det berörde sig om två.
Klättringen påbörjas,
svartsjukan avslutas.

En onödig känsla för ett redan så lyckligt par,
ska förintas så att den ingen skada tar.
Evigt förhållande får bäst framtid,
då svarsjukan försvinner för alltid.