Jag knyter mitt hjärta och mina nävar åt kriget.
Det tanklösa, hjärtlösa idiotiska kriget.
Och jag drivs
Jag längtar
Jag ber om
Att få bli soldat.
Vända mina tår mot mörket
In i natten
Med stjärnor som dödar.
Åska som slukar i sig inälvor
Och vilt spottar ut resterna.
Livet och döden
Älskar självupptaget med varandra.
Och jag kan aldrig återvända till något annat.
Det är inte jag! Det är inte jag!
Det är min väns blod över min kropp.
Men JAG lever än.
I euroforiskt raseri
Jag injecerar KRIG i mina ådror
Medans könsmogna vildsinta tigrar
tuggar på min själ