I kamp mot orättvisor och krig,
är min natt, en vild och krokig stig

Mitt hopp och ljus är Dagermans ord
Han bodde ju på Bäverstigen
Enkelt förklarar han vår Jord
Ännu är världen på "krigsstigen"

Stig fick några år i "Tornhuset"
Han brann med det klaraste ljuset !

Men livet är ju kort för människor som brinner
Nu bor ju någon annan i huset
Men de där orden slocknar aldrig eller försvinner
Aldrig slocknar längtan efter ljuset

Jag försöker följa hans ljusa stig !

De som behöver, får en "Dagsedel",
och orden är ju mitt enda medel

Och stigen heter nu Dagermans stig 

Stilla ditt stormiga sinne,
och stoppa detta vansinne

Döm först dig sjäv, och sedan andra
Förlåt först andra, och sen dig själv

Gör en människa väl,
så lugnar du din själ

Det är längs den stigen jag tänker vandra
Det finns många skäl att krama om varandra