Schuberts Nacht und Träume*) - Ibland missminner man sig. 1988 i Uleåborg var det Irmgard Seefried som sjöng, texten kom till i modern tid då jag hörde Soile Isokoski i radion. Schubert lockar fram det vackraste, mjuka i bägges röst.
Att musiken, att utan ord 9 // Nacht und Träume
Sopraner - klingande i höjden med vass röst just sådana de flesta är, de skär i sinnet
Sällsynta finns, som klingar himmelshögt till tröst de släcker angsten, väcker glädjen i mitt minne av hur en värme spreds i hjärta och i bröst trots tårarna som ymnade och blötte ner mitt linne när allt inom mig så sin frihet återfick, och blev förlöst och rymden fanns inom mig, katedraler i mitt sinne och allt var ett
Så kan jag än idag uppleva en sällsynt fin sopran, en finländsk, ifrån norr - ingen annan har en stämma mjuk som pälsen hos en mullvad, ingen annan har en röst så flöjtande len att hennes "Hei---l'ger" gör mig snudd på otålig i väntan på att hon ska börja sjunga. Tills flöjten byter färg, den sjunger "l'ger". Det är som en dröm, så overkligt att inte kunna skilja på metall och människa. Hon sjunger redan! Så overkligt - när rösten är som en älvas dans på blommande ängsull - hur kan jag förväxla den med metall? "l'ger Nacht" - och tonen sjunker mjukt och djupt. Som om den landat på ett studsbräde, med grace och behärskning, för att i samma stund slunga mig långt ut i rymden, till stjärnorna, tyngdlöst, tveklöst fri. Nacht und Träume, Schubert och Soile Isokoski i levande symbios under fladdrande norrsken, månklara nätter och snöstormiga. Tillsammans räddade de mig under ett år av snöklätt mörker. Varje kväll lyssnade jag på dem, utan att egentligen få fatt i orden. På den tiden kunde man inte googla fram texter, men ord behövdes inte. Det musiken, rösten, pianot förmedlade - vad säger jag? Pianot? Ja, knappt att jag uppfattade pianot, men konvolutet nämner pianistens namn, Marita Viitasalo beledsagare.
Kvällarna var långa, mörkret stort och skrämmande. Jag satt i mörkret och såg på stjärnorna, lyssnade, lyssnade. Varje kväll tog jag emot gåvan i toner, inte bara en utan många gånger. Allt i livet var nytt och annorlunda, främmande. Allt utom stjärnorna, allt utom Karlavagnen som alltid stått ovanför de hus jag bott i. Den var den fasta punkten, som färdades över himlen. Den var tryggheten jag reste till på detta märkliga sätt, förenad i själ och hjärta med alla ensamma och rädda människor i natten. Alla drömmare. Så rent sjunger Soile Isokoski, serent och självklart magiskt. Så känsligt spelar Marita Viitasalo. Så, att de idag, ännu trettio år senare får mig att yrvakna då morgonradion väljer att spela deras musik: Det första anslaget på pianot - mjukt. Men ... är det inte ?? Jo, det är det! En sång för trötta själar, vare sig det är midnatt eller morgonmörker. Balsam och mullvadspäls kring själen, rymd och kärlek till livet - allt detta ryms i Schuberts Nacht und Träume då tonerna förmedlas genom Soile Isokoskis röst.
Att musiken ...
*) sångtexten Nachtfeier (Text: Matthäus von Collin, 1779-1824. Källa: Wikipedia) Att, att musiken ... 2017-01-17 23:53
Övriga genrer
av
Minkki
Läst 524 gånger och applåderad av 14 personer Publicerad 2017-01-18 00:25
|
Nästa text
Föregående Minkki |