det hårda skalet av kritvitt silke
där syns
en krackelering från stormvindarna
släpper ut
den brinnande hästen som galopperar och ersätter all skog med aska

Ur skogen reser sig korpen
samlar guld och silver
bryter ord

Ur kokongens sår, flyter ansikten ut i havet
han jagar dem med hov
och ursäkter