Så som svart lavasten
Utkastad ur jordens inre
Då varm och full av glöd
Nu kall, svart och död

Tung likt blöta kläder
Drar ner dig mot jorden
Då värmande, vackra och fina
Nu kylande, hindrande, att bära dem är en riktig pina

Utan lyckliga slut
Det kommer aldrig att gå väl
Då lycklig, glad en optimist
Nu har du lärt dig hur livet är, en san realist