Margaretha retar sig på
att det inte finns något
att anmärka på ibland.

Nog borde det väl finnas något
att bli besviken på
i samvaron med en vän?

Den kunde väl säga saker,
yttra någon bitter kritik?
Säga saker som...

Du skall vara bestämd
och kunna sätta gränser,
samtidigt inte precis ryta åt mig.

Jag har förväntningar på dig
och du skall kunna
läsa mig som en bok.

Bara att det inte skall gå
att lägga märke till det.
Känna av det, stort heller.