Inknutna i varandra,
speglande en bild jag en gång hade,
tunt, tunt,
likt en vattenyta
och vi krossar våra illusioner med sten
men bara på lek
för att få vakna
lika oförstörda
igen
imorgon.

Dina fingrar är mina
och din vätska
flyter naturligt
i mina ådror.
Ligger nära, för nära
och inuti
när jag ser dig
och erinrar mig
dagar tillsammans
för alltid, idag och imorgon.

Rädslan speglas
i rörelser av makt och timmar
som skär sig
mot våra mardrömmar
och in i varandras armar.

Sjukt blod
blir sjukare visioner
av vad som skulle kunna vara.

Du är min bror
och du är min lek.