Du sa att du flydde från strandkanter färgade av blod.
Att namnen på dem döda skymde din syn och fällde dig när till marken.
Dina öron blev döva.

Du sa.
Du klaga.
Du grät.

DU av alla personer vet lyckan som kommer från trygghet.

Så VARFÖR uppfostra du inte dina barn att veta bättre
än att klaga på det som så lätt togs ifrån dig, din mamma och din pappa.

Varför gör du inte rätt när du upplevt vad fel är mer så än oss som är och förblir på den gröna ängen vi föddes på.

Svara mig!

Varför gör du inget nu när du kan.