I dödens bleka, kalla land
Håller vi nu hand i hand
Bakom livets sköra hinna
Skiner vagt en grå ljusstrimma
Grå är dagen, grå är timmen
Askan, berget, graven, himmeln
Grå är natten, grå är jag
Gråt i varje andetag

I en stilla flod av tårar
Seglar barkbåtar
Utan åror, utan mast
Utan riktning, utan last
Bärandes på barndomsminnen
Formade av barnasinnen
Lyckan kom och lyckan drog
Dagen dog, du log och log

Men så kommer stjärnor ut
Förundrad, nu ditt skratt tar slut

Evigheter öppnar upp sig
Liv, kollapsat, ropar på hjälp
Kroppen orkar inte mer
Själen letar nya hem

Då, en strimma ljus från ovan
Lockandes, från kolsvart himmel
En grå nyans som skär ut kryphål
Ett minne av ett barndomsminne
Som en barkbåt i en flod av tårar
Hjärtat bultar som migrän
Sorgen jäser i min mage
Gråten räcker aldrig till
Håll allt inombords min vän
Du ska nog se vi ses igen
Bakom livets sköra hinna
Ser vi inget mer
Famlandes i nattens timma
Skrattandes igen
Sorgen är som bortblåst nu
Hjärtat helar långsamt sinnet
Slår tillslut sitt sista slag

I dödens bleka, kalla land
Håller vi nu hand i hand