Försöker desperat fylla tomheten med att konstruera relationer. Det finns ingen mat hemma. Smäller igen kylskåpsdörren. Lägger mig på golvet. Tar en bild på mina lår. Eller ja. Många bilder. För att hitta vinkeln som funkar. För att skicka till honom.

Ja jag är patetisk som låter mig upptas. Det tog mig nyss 35 min att svara på ett enkelt sms. Och du vet knappt om att jag finns och inom en vecka har du också övergivit mig.

Så lämnar du personen du trodde att du skulle älska för alltid och nu sitter du här med ett tomt kylskåp, och ingen av dina 5 nya killar ger dig fina komplimanger, gör dig helt pirrig, eller kan ens svara på ett jävla meddelande.