Som mer nödvändig än blott funnen
vänskaps mat nog mättar munnen
magen eller ögon fina
i ansiktshöjd likt även mina

där själen får sitt bad
det sägs om var glad
skulle jag alls mig bry
ens fast avstånd du ville sky

stundom i moln solen går
skadan även som lagd på bår
tiden sades vara ingenting
stund som gått blev en varning

bara att väl ingen förstod
ett allvarligt bud skrivet i blod
så blöder än väl hjärtat svårt
i dött liv som lever hårt.