Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tussilago, fjärilen och katten

Du får vara min Tussilagomisukatt jag skriver åt.

Het vind blåser i bergen,
sanden i branten ryker mellan tårna och cypressen böljar i vinden,
solen pressar fukten ur löven.
Skuggan
ger en flyktig fjäril vila i skymundan.


Vildklockor i vassen ringer i solglitter från havet som aldrig svarit så blått av längtan efter din vattenstänkande kropp i strandvågårnas korta flämtande andetag.

Vackert. Disigt. Morgonrodnad.

Solstrålar simmar i vattenbrynet. Kan du inte stanna en vecka till?
Vill så gärna tänka på dej vid en Medelhavsstrand med sand mellan tårna
och saltstänk över axlar, armar och ben.
Du smakar sött och salt och allt som är underbart.

Jag vill sitta vid stranden och hålla dej i handen.
Man får plumsa i
Vill hålla dej om ryggen
Nakugärna
Så var det sagt

Nu lägger jag på luren, fast jag så gärna höll på hela natten.
Lägger mej i ett knyte på sängen
som katten.
Om natten
flyger min tanke vill, presic vart den vill

Säger katten




Fri vers av Slask Söderman
Läst 172 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2017-10-02 18:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Slask Söderman
Slask Söderman