Under stjärnhimlen låg hon, 

snart skulle det börja..

hon hade väntat i en evighet, 

hon blickade ut mot fjärran, 

hon såg allting i ett ögonblick, solen var påväg ner,

melodin sjöngs sin sista sång, 

tiden tog ett sista andetag, 

ett blicks liv, 

med solen följde ögonblicket, 

livet

tiden, 

 hon stod kvar, 

så snart så...

hon räknade alla stjärnor en sista gång,

hon reste sig, blickade bakåt mot livet en sista gång

och väntade...

dagboken lämnade hon kvar.