jag ströp en flicka den natten
vi ligger tämjda
av milton
på ett importerat stengolv
att lämna är en sak
men att lämna sig själv
är en annan
får mig att tänka på anne sexton
och sartres äckel
för sådana kvinnor blir alltid missförstådda
bör principiellt inte räknas
lägger undan det kalkylerade
subtraherar besattheten
av den kvinnliga kroppsliga erfarenheten
håller den inte ens i minnet
upphöjd glömska
ta min far till exempel
men inte heller min mor
inte ens mina älskare
finns i ord
mina döttrar skriver sig själva
så varför ens försöka
rista i skiffer
smula sönder lager efter lager
ta mig till exempel
ta mig
men ord skrivna av ett par brösts fingrar
kan orimligen tolkas
som en allmängiltig erfarenhet
det är bara ögon
upptryckta mot glas
med hjärtat i munnen
så hela natten höll jag din hand
som om du ropat
efter rabiessmittade drömmar
fyllda av nerver och luft
och släpat hem mig levande
men sorgbandet runt fingret
brister
i asfaltens ytspeglar
rinner långsamt ut ur sprickorna
bör principiellt inte tänkas
lägger undan analysen
deducerar vansinnet
av det kvinnliga kroppsliga minnet
till ett axiom av oxytocin
undervärderad substans
ta mig till exempel
ta mig
slår in som
naturens nemesis
i mitt eget huvud