står vid strandkanten och väntar på att stormen ska dra förbi medans vattnet drar längre in mot land och längre upp för benen. är fast i tanken att snart är det över. vattnet stiger. att den piskande motvinden och dom svallande vågorna som vill se mig gå under ska avta. vattnet stiger. vågorna vill dränka mig och se på mig medans jag sjunker ner till botten av havet. vattnet stiger. en undervattensström får mig och tappa fotfästet och falla ner i det blåa fängelset. vattnet stiger. försöker ta mig upp till ytan medans den försvinner längre och längre bort. vattnet stiger. jag känner hur syret tar slut i mina ådror och hur det blåa blir svart. vattnet stiger ej mer. stormen börjar avta och himlen spricker upp. vattnet sjunker. stranden är full av uppspolat skräp som får sig en andra chans. vattnet sjunker. men min tanke om att det snart är över finns ej kvar likt min kropp och mitt engång bultande hjärta. vattnet glimmrar.