Från ovanstående och taket.
Bland så många minnen, odödliga,
Förförelsen, den otåliga och förlamade tiden som slår ögonblicket
Hjälplösheten att göra gott och fred på jorden,
Nu med klättringar och hoppar, suger sig genom zigenares exil genom inrättandet av Förenta kungariket, prinsen, med kungar och vårdnadshavare av den enade kungliga kronan i legitimt försvar.
 
Under en silvernatt natt grävde sju renar silversköljet och som svält svälter nattfåglarna genom labyrintens vårens labyrinter, den inavlade väven i den röda kappan och det vita skägget fladdrar.

Det är inte snö men det är vinter och det är lugnt för barnen att ta upp gryningen till gryningen när solnedgången är över taket på den kalla himlen,
Och i de inspirerade vågorna kastade ett skrynkligt brev i hörnen av söta kyssar och tårar av tårar förseglat fönstret för förväntningar som sov i det flamländska riket.

=*******************************************************************

From the above, and the roof.

Among so many memories, imperishable,

The seduction, the impatient and paralyzed time that strikes the moment

The helplessness of making good and peace on earth,

Now with climbs and jumps, plunging through the gypsy exile through the establishment of the United kingdoms, the prince, with kings and custodians of the united royal crown in legitimate defense.

Under a silver night, seven reindeer dug the silver sink and as a lightning starve the night birds through the spring labyrinths of the labyrinth, the inbred weave in the red coat and the white beard fluttering.

It is not snow but its winter and it is gentle for the children to bring up dawns until the dawn when the sunset is over the roof of the cold sky,

And in the inspired waves thrown, a scrawled letter at the corners of sweet kisses and wet tears of tears sealed the window of expectations asleep in the kingdom of the Flemish.