Du väckte mig återigen mitt i natten tjatade på mig att jag skulle spika upp några nya spikar i väggen. Hallväggen sade du irriterat, när jag frågade var då. Försökte vända ryggen emot dig för att somna om, du ville visst att jag skulle hänga upp mormorsmors Gröna anna tallrikar. Det var dem som du fick för 30-år sedan.
Tror att jag svarade att alla tomma platser på den väggen var utnyttjade.
Sovrumsfönstret blev upplyst av vitblåa blixtar som väckte mig, de kastades in mullerfritt och fick de fördragna gardinerna att lysa som vid det värsta åskväder. Omöjligt, det tog flera minuter innan det blev ett faktum.
Januari, sällan att det var åska vid den tiden på året. Såg att blinken från ljuset var blåvitröda. Med ökad puls steg jag upp drog ifrån gardinen, kastade ett öga mot min tomma säng. Katterna har flytt och ligger säkert under den i tron att något otrevligt är på gång.

Ute är det fullt med utryckningsfordon som trängs där nere vid återvinningen.
Rymdmännen springer fram och tillbaka med sina blänkande hjälmar och stora klumpiga vapen i hand.
Så såg det ut där nere i förvirringens ögonblick. Brandmännen i skyddsutrustning försökte släcka bränderna det rykte ur flera container.
Troligen anlagda av någon med bisarr humor eller snarare någon med ett uppdämt hat. Allt var ljudlöst sirenerna avstängda för att inte störa nattfriden för oss som sov här i gettohusen av höghusmodell. Jag vände mig mot sängen för att säga något, undrade ett ögonblick vad och till vem?

© Bosse 21 januari 2018.