Dem hatar mig lite.
Inte fullständigt, några droppar på ytan av sinnet.

Orden lyser igenom pannbenen.
"Du gör mig obekväm"

Det ligger en läderrem virad runt alla våra halsar som stryper luften ur oss varje gång den ena hatar den andra lite.

Men jag vägrar trösta deras oro.
Inför risken att jag kanske har rätt att vara girig.
Mer girig än vad jantelagen bestämt är måttet.

Låt dem hata mig.