Mitt liv, del 13

1997:
Carin och jag fortsätter att umgås, men vi är inte lyckliga tillsammans. Det är främst det sexuella som drar oss till varandra, samt vänskap och humor. Hon har endast ett fåtal vänner och samma med mej. Annars tror jag inte vi hade umgåtts. Huset som jag bor i, Kråkebo, ska säljas och jag börjar se mej om efter någonstans att flytta.
Sent omsider får jag fatt i en liten tvåa i Kumla, 2 mil söder om Örebro. Mammas man Birger går bort i cancer i april. Jag går inte på begravningen, då han och jag inte stod varandra nära.
Jag flyttar till Kumla. En dag cyklar jag ut på landet och hälsar på Susanne. Vi är som främlingar för varandra, men jag sover över. Dagen efter cyklar jag till min bror Leif och hans fru Kerstin.
Leif skjutsar mej hem, och väl hemma så ringer Carin. Vi har tagit en paus från varandra, och hon berättar att hon är med barn. Vi börjar umgås igen och vi letar efter någonstans att bo på landet. Men vårt förhållande sviktar, och jag vill inte ha barnet. Carin tar abort i början av juni. Jag åker och hälsar på min mamma. Jag känner mej vilsen och isolerad i Kumla, är ute och cyklar mycket. Tänker mycket på Anders, Susanne och Annika. Carin kommer och hälsar på, men vi har det inte bra tillsammans. Jag vill bryta vår kontakt. En dag åker jag in till Örebro för att gå på slottsfestivalen. Jag har inte sovit något natten innan, och på kvällen stöter jag och Carin ihop.
Vi umgås kvällen och natten, och jag sover över hos henne.
På förmiddagen vaknar jag med panikångest. Carin visar en oväntad värme och stöttar mej bra. Vi fortsätter att umgås, och bestämmer oss för att jag ska flytta hem till henne, vilket jag gör i ett varmt augusti. En kväll när jag städat färdigt i Kumla så kommer jag hem till henne, men hon bemöter mej med kyla.
Min ena katt Jam står inte ut med flytten och Carins aggressiva katt Moses, och försvinner. Jag börjar kasta frisbeegolf.
Vi letar efter någonstans att bo, och vi får tag på ett stort torp två mil norr om stan, i Norra Dylta.
I november flyttar vi dit, och det är väldigt befriande att bo på landet igen. Jag ligger och drar mig en förmiddag, och Carin tar en kaffemugg och kastar mot mig men missar. Hon skriker: Du är ju sjuk! En kväll så bråkar vi, och när Carin ligger på övervåningen så sticker jag.
Jag står inte ut med henne.
Jag sover i vår gamla lägenhet. Dagen efter så åker jag till Västerås och lånar min mammas lägenhet. Hon är och hälsar på sin ungdoms kärlek Egil, i Göteborg. Jag lyssnar på Lundells "Män utan kvinnor" och känner mej befriad. Jag vandrar i snövädret och planerar att bryta med Carin, känner mej glad och upprymd. Mamma kommer hem, och vi har ett fint möte, hon stöttar mej och visar empati, vilket har varit ovanligt genom åren. Jag åker till Stockholm, går på Fasching och lyssnar på Esbjörn Svensson Trio. Jag ringer Amanda och sover över hos henne. Mamma skjutsar mej hem, och mina uppbrottsplaner skingras av någon anledning. Året går mot sitt slut och jag vet inte, (än idag), vad det är som håller mej och Carin ihop. 1998:
Vi lämnar bort Carins katt Moses till hennes föräldrar, för han mobbar min katt Jim. De väljer att avliva Moses.

I januari börjar jag ett nytt beredskapsarbete på kulturalliansen i Örebro. Jobbet känns meningslöst, då det finns inte så mycket att göra, och jag vantrivs. Kulturalliansen bedriver också fritidsgårdsverksamhet i ett bostadsområde, för sju till trettonåringar, och jag jobbar där. Mina arbetskamrater är inte så duktiga på sitt jobb, och verksamheten är strulig.
En trio bråkiga fjortonåringar terroriserar, de går in fast de inte får vara inne på fritidsgården.
De mobbar och busar.
Jag får ett vredesutbrott och kastar ut dom. En av killarna hotar att han ska döda mej.
Jag har ett möte med en kvarterspolis, och han råder mej att hoppa av jobbet, vilket jag gör. Carin är också orolig för mej. Carin och jag får ett intimare och varmare förhållande, och vi planerar att förlova oss. Vi tar en spontan kvällstur till Stockholm och äter middag i gamla stan, inför min födelsedag. På min födelsedag ligger jag och drar mej på förmiddagen. Carin blir förbannad, för hon tycker att jag ska gå upp och diska. Hennes föräldrar ska komma och fira mej. Jag blir arg på hennes överdrivna vrede, och sticker hemifrån, är inne i Örebro hela dagen. Jag kommer hem på kvällen, och går demonstrativt upp och lägger mej.
Carin kommer efter mej och får ett totalt vredesutbrott, börjar kasta saker på mej, och slår sönder min gitarr, kastar ut möbler. Jag försöker lugna henne, men det går inte.
Till slut sätter jag mej ner och gråter, och då lugnar hon ner sej.

Jag är innerligt trött på vårt förhållande och önskar hett att hon ska flytta.
Jag börjar ett nytt jobb på Barnens ö, i Örebro, där jag kör ett minitåg, och gör trädgårdssysslor. Sommaren kommer och Carin planerar att flytta till Oslo för att arbeta, som förskollärare som hon är utbildad till.
Jag hjälper henne med flytten och vi har några trevliga dagar, trots allt. Vi skaffar en katt, Sune. Jag avslutar mitt jobb, har arbetat ihop till en ny a-kasseperiod. Carin flyttar till Oslo i början av augusti, vilket är en befrielse för oss båda.Hon åker till Stavanger och hälsar på sitt ex, och hon är otrogen med honom.
En dag i september så ringer jag Carin och tar slut med henne, och hon är inne på samma linje. Jag börjar läsa engelska och svenska på komvux, men slutar efter endast några veckor. Jag är väldigt trött efter det turbulenta året.
Denna höst tillbringar jag nästan hela tiden i torpet tillsammans med Jim och Sune.
Sune och jag står varandra väldigt nära, och han snuttar på mina örsnibbar. Känner mej ensam och börjar tänka på Annika, och vi ses hemma hos henne. Hon bor i en atelje, och har flyttat isär med sin son. Det blir inget bra möte, och jag cyklar hem besviken på natten.
Innan jul kommer Carin och hälsar på, hon ska hämta sina saker. Jag får julklappar, och vi visar varandra mycket värme, och har sex.
Carin känner sorg över allt det fina vi hade
ihop, trots allt. Min självkänsla har sjunkit det senaste året. Jag lever ett tillbakadraget bohemliv, skriver och ser på film, vistas i naturen och hugger ved. Grannfrun säger indirekt att hon inte gillar min livsstil, att jag parasiterar på samhället. Jag var på väg att säga: Jag gillar inte dig och din man.
Jag är 33 år gammal, men mognadsmässigt är jag delvis 10 år yngre. Kämpar med att bli mig själv denna höst och vinter.