Vid tid för den spontant påtvingade tebjudningen hemma hoss herr De Bree:
Ni skriver era poem och tror att dom ger odödlighet, men det gör dom inte så vitt jag vet.
Tack
Jag redan för länge sedan kommit till insikt om att inget poem är för evigt men jag skriver inte för odödlighet utan för att jag till min ålders höst vill teckna ner de sanningar jag vet
Mitt ord har inget pris eftersom det inte går att köpa någoning som i själv verket inte existerar men för mig har det värde så länge det enerverar och frustrerar den överhet som jag inte heller har köpt utan fått i den form i vilken jag en gång blev stöpt
Censuren ger ingen skräck i hoss en person som vet hur man ska använda pennan på rätt sätt
Men varför måste du slåss mot den makt du inte kan segra över?
HAHA
Jag slåss inte mot någon alls så vitt jag vet, men dom som anser sig slåss mot mig kallas överhet.
Jag kommer aldrig att slå tillbaka så länge jag lever, det är slöseri med tid och kraft, jag kommer bara att fortsätta spara i mitt inre på dom goda stunder som jag trots allt haft.