så liten plats vi tar på jorden
mindre än ett träd i skogen
men ett så stort tomrum vi känner
då vi saknar
en hel värld kan inte fylla det
varje dag då vi vaknar

tro inte saknad en känsla förbehållen oss
människor

det fantastiska är djur har känslor
förnimmelser vi saknar
de talar inte med kluven tunga
annorstädes de sjunga
de talar tystnadens språk
liksom vi gjorde i Paradisets hägn
ormen dessvärre,
----kallblodig med sin kluvna tunga

sådde split i människohjärtat