Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Spökar

Jag trodde jag kunde fly.
Fly från den.
Fly och gömma mig.

Jag är flera mil hemifrån,
ändå kryper den där under min hud.

Är det en skugga?
För att den är alltid där.

Jagar den mig?
För att jag trodde jag kunde fria mig,
hitta lycka om jag flydde.

Med den flyttade med mig.
Ensamheten.

Vart jag än går,
är den där.
Spökar mig.
Påminner mig.

Vart jag än tar mig i världen,
är jag ensam i slutet.

Trodde styrken var i mig,
övertygade mig själv flera gånger.
Jag klarar av det ensamt.
Men denna ensamhet är inte en vanlig en.

Den är tom.
Den är mörk.
Ett svart rum.
Kalla väggar,
där finns inga fönster,
bara betongväggar.

Jag trodde jag skulle trivas med den,
eller acceptera den, bli ett med den.
Med den är här,
knackar på dörren.
jagar, spökar,
påminner och slukar mig.


2018/07/12 Torsdag kl: 01:29




Fri vers (Fri form) av Yukino
Läst 99 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2019-06-17 01:34



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Yukino
Yukino