Kastraten sjunger näktergals ton
i morgongrynings ljus

flöjtlika drömmar, vevas
i stumfilms tempo
pulserande alltid diffust

historien upprepas, digitalt
tvärpolitiska drömmar
spelas åter inför publik

ansvars oförmögna uppträder
repliker utan etik
filmsekvensen är sig lik
om man bortser från fadäser

Kastraten sjöng i det förflutna.

© Bosse 2 juli 2019.