Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

skall sedan förenas med vågorna

Innan sömnen; drömmer om ensamma tågresor, kargt sinne, syresättning. Ensamt rum, körsbärssylt och nattsvart te, alla dessa nätter som aldrig mörknar. Så ta då ett trappsteg i taget, mot stigen, rosenbladen leder dig sedan tillbaka igen. Avvaktande snedvridna lugn, dans i cirklar och jag minns hur det var innan uppvaknandet. Skrapsår och mitt hår i evig oreda, för blad för blad ska vi riva, bränna, det brända skall sedan förenas med vågorna. Lägg alla brännässlor här, vi isolerar orden under havsytan. Kladdiga fingertoppar och spruckna nagelband mot skyn.




Fri vers (Prosapoesi) av u3289h4
Läst 252 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-08-07 17:36



Bookmark and Share


  Eva Langrath VIP
tycker om rytmen i orden
2019-08-10

  danne //
u3289h4 passionerat eldiga-undervattensvågor, samt det är en bekanta igenkännade påminnande ord som nämns här de slussas (transporteras in) att färdas mot sitt öde i masugnens famn, lågor som väl kommer krama om varje betydande roll de haft , brännas eliminera förintelse starka lågor som slukar orden som skriker ut sin sista suck? Då till dilemmat blir det verkligen förintade där ? Det är både existensiellt och djup filosofi här, om man som individ läst dess(a) ord... hur bränner man bort det ur ens minne ur ens själ ur själva tanken ... visst u3289h4 jag räknar inte med att ni vill ge mera detaljerat hur denna tanke kan fullbordas? Har heller inga förväntningar över att du ger någon klarare bild. Än den du själv beskrivit, men ett djup finns dock kvar utav orden som en gång fanns...och som i förmodan lever vidare likväl.. en kväll.
vänligen Danne
2019-08-09
  > Nästa text
< Föregående

u3289h4