Det spelar mig ingen roll om jag skulle dö i natt. Det spelar ingen roll om jag lever eller dör. Döden har en ytterst stark dragningskraft på mig, för jag tror att existensen på den andra sidan kommer att bli högst intressant och givande. Planeten Jorden med dess civilisation blöder ymnigt. Det finns ingen frid här, så varför ska man fortsätta att kämpa på och bevittna eländet? Kärleken är någonting fantastiskt och oerhört underbart. Om hundratusen år så kanske världen är byggd på kärlek, rättvisa, ett allmänt förmänskligande. Stannar mitt hjärta i natt så är jag nöjd och tillfredställd, trots att mitt så kallade liv har varit ett stort fiasko och misslyckande. Jag har älskat och varit älskad, och jag har känt, periodvis, en skön glädje. Det jag inte har varit med om kan jag uppleva i fantasin. Jag känner lika starkt för att leva som för att dö.