Jag sover nedgrävd i en hög med grus.
Som huvudkudde har jag en skön sten.
Till frukost äter jag sand blandat med
vatten ur en gravt kontaminerad brunn.
På så vis så är jag övertygad om att jag
ska kunna blidka och göra Gud nöjd.
Jag snor in mig en dress av taggtråd.
Det är det ljuvliga straffet för alla mina
hemska synder, min ljummenhet, alla
mina svek och min fantastiska feghet.
Till lunch så äter jag en näve glödheta
skruvar och muttrar, vilket gör mig gott.
Jag hatar och föraktar mig själv extremt.
Precis som Gud har sagt att jag ska göra.
Skär mig över kroppen med ett rakblad.
Sammantaget så är jag en nöjd människa,
känner mig glad och harmonisk till mods.
I natt så ska jag sova naken ute i kylan
tillsammans med mina vänner kajorna.
Vi sjunger så underbart bra tillsammans.
Efter min död så kommer jag att brinna
i helvetets värsta ort, vilket är rätt åt mig.
Mitt självförakt är grundmurat, vilket
får mig att må bra, ångest är så skönt.
Ikväll så ska jag bränna ned mitt hus och
springa naken genom stan och lovprisa
Gud och förbanna den dag jag föddes
insmord i tjära och rullad i fjäder.
En så dålig och lågt stående person som
jag förtjänar inte att leva, så jag tänder
eld på mig själv på Stortorget.