Vemod och sorg hörs i fåglarnas sång.

Dom sjunger Om Två själars saknad efter Månens lekfulla danser av ljus och skuggor, tillsammans på dimm täckta ängsmarker.

Där vindens tröstande beröringar av träden, kittlar fram viskningar, ekon av kärleksfulla ord.

och att stjärnorna på nattens himmel som såg på, Avslöjar hemligheten.

Om Två dunkande Hjärtan i mörkret,

Andetag i tystnaden som dröjer i stundens förväntan.

läpparnas första möte, minnet av den känslan, den längtan.

Och Om dränkande vackra ögons, ömma trollbindande löften.

om allt som var men som nu är tunga minnen 

Den Drömmen, minnet och vägen som smärtar Att vandra.

en dröm i en dröm, av drömmarna som vågade att drömma stort.

Vemod och sorg hördes i fåglarnas sång,

Vad vill dom berätta

Om längtan,

Om kärleken,

Eller påminna om verkligheten.