Flickan med hunden går genom stan
En ikon eller maskot hon tydligen blivit
Där hon sakta vandrar gata upp och ner
För det är nästan som om de blivit ett
Flickan och hunden

Ty det händer någon gång varje vecka
Att någon okänd kommer fram och frågar
Vart är hunden
När hon går genom stan utan honom
Som om hon då vore halv på något vis
Något som får henne att le vemodigt

Hon vet ju att hon på inget sätt är osynlig
Då hon alltid går klädd i kjol eller klänning
Med en tygros i någon färg i håret

Skulle frågan ställas till någon slumpvald
Vet du vem flickan med hunden är
Så är hon säker på att de flesta skulle svara ja

Och visst är hon glad att hon har hunden
Han har ju gett henne vänner hon annars aldrig
Hade fått möjligheten att lära känna

Men det är samtidigt som att vara synligt osynlig
En ikon maskot eller vad man nu väljer att kalla henne
Som vandrar gata upp och ner

Flickan med hunden kommer gå där imorgon också