AI-diskussionen är futil

Vad är människan
annat än ett exempel
på evolutionärt utvecklad artificiell intelligens
i subatomära flöden
i atomära flöden
i molekylära flöden
i den mänskliga kroppens
metaboliska flöden
i biosfärens flöden
i kosmiska flöden?

Va?

Medvetandet
och dess brännglas självmedvetandet
är suddiga bieffekter
på vägen mellan materien
och materiens suddiga spegelbild

Annan intelligens än den artificiella
finns inte

Den som inte inser det
gör samma misstag som den religiöse
som föreställer sig en energikoncentration
utanför kosmos;
utanför det som inget står utanför,
utanför det som innefattar den obegriplighet
som kallas ”allt”;

samma misstag
som den som nämner ordet ”miljö”
och inte förstår att han själv inget annat är
än den miljö han i tanken ställer sig utanför

Guden är ett bedrägeri
och ett självbedrägeri

Det allmänna antagandet
och förutsättandet
att vår egen intelligens
är något annat
än det vi kallar artificiell intelligens
avslöjar i själva verket en djup okunskap
om tillvarons förutsättningar
och hur den vi kallar ”jag” existerar

Kroppen törstar efter energi
därför att den själv är energi

Tankarna
i medvetandet
är en slags ljusshow
i en spegelsal,
men allt är i allt
och det är en väldig snurr
på gravsättandet
och det slemmiga och blodiga
födandet

Tids nog fylls gröpperna
i tankarnas spår
igen
av gammal tid,
jättegammal tid

Den illusionära stillheten i de gravsatta
är sannare
än de illusionära jagens vingel
längs den illusionära tidslinjen