blir till ett med den prasslande mattan
vintriga sängen står bäddad
betraktar tyst
vintergatans stjärnor
trädens svajande armar
håller tråden mellan ditt och mitt
vi står avlövade, lyssnar inåt
viker ut varje fjäder
då hör vi skillnaden
väl vore de flesta hörande
om de önskade

men innestängda i sitt