Gräver ner stridsyxan vid din grav
har ingen användning för den
sen du slog upp portarna till hjärtat
jag kan fortfarande bli arg
sväljer inte ilskan
ser sammanhangen
ingen annan levande kan påverka
utan att gräva sin egen grav
det är din familj som ska ligga bredvid
inte än, i framtiden, och innan dess
finns förhoppningsvis tecken på tanke
alla ska vi hitta hem förr eller senare
jag ska gå nu
efter järnnätterna kommer jag tillbaka
då är metallsmaken borta
blommorna du överlämnade i min vård
ska planteras och växa vidare