Nu är grönskan tung och djup. De ännu gröna löven tycks trötta vaja för vinden. Solen skapar ett skuggspel genom grenverket, där en duva lite klumpigt nyss flaxade till.

En hund skäller ihållande och ihåligt en bit bortifrån, som genom ett filter, och från motorvägen i närheten surrar bilarnas envisa bordun, likt en andning eller  böljegången vid en strand.

Solen lyser starkt men ändå med en höstlig nyans, och i morgon är det första september.

Höstkänning