Åren går, tiden flyter på
Jag flyter genom luften..
I så många månar har jag varit här,
så pass länge att jag glömt mig själv..

Ditt bittra leende när vi sa farväl,
är ännu kvar inom mig.
Det tär på min själ,
att aldrig någonsin ha dig där.

Innerst inne så slår en längtan ut.
En längtan att få dig åter..
Men sådan är den inte.. Tiden..
Du och jag möts någon gång i efterlivet..

Just nu står jag här ensam..
Ensam och sargad
Utan karta och kompass
Hatad och älskad.

Sekunderna tickar snabbt förbi
Jag och du som vi blir
Kommer aldrig att känna
Känna så mycket som ett nyck i tiden

Hemskt det må vara..
Men jag ändå må veta..
Att om vi förblir som sådan,
Står vi ändock tillsammans tills slutet